Jämtlandssången

Så tåga vi tillsamman bort mellan Jämtlands gröna ängar bort mellan nyland som prunka fulla av bröllopsblomsters prakt.

Så skåda vi med gamman hän över berg i blåa fjärran hän över sjöar, strömmar, skogar jämt kring bygder på vakt.

Fagert är landet som blev vår lott och arvedel så firom dess fägring nu med sång och stråkars spel. Tändom ånyo det hopp som våra fäder närt! För slit och mödor av fröjd och sol ett mått oss beskärt.

Välkommen till Östersund

Lite historia:Svinen går fritt i stan och bökar i gräsvallarna. Stortorget är fullt av stubbar. Gränderna, som består av matjord, förvandlas till oframkomlig lervälling när det regnar. Den här synen mötte besökare i residensstaden Östersund, ända fram till mitten av 1800-talet.

Visserligen ritades Östersunds första stadsplan redan 1788. Men det skulle dröja länge ännu innan platsen vid "östra sundet" började likna en stad, även i dåtida mått mätt.

Sveriges konung 1771-1792

När Gustav III undertecknade det så kallade fundationsbrevet 1786, fanns det bara en stor gård där Östersund i dag ligger. För att locka folk till staden erbjöds de blivande invånarna diverse förmåner. Alla som flyttade hit fick rätt att driva handel, fabriksrörelse eller hantverk utan de skråinskränkningar som annars rådde på den här tiden. De nya invånarna lockades också med 20 års skattefrihet.

Det låg en hel del militärstrategi bakom kungens val av plats för den nya staden. Sverige/Finland (Finland hörde till Sverige på den tiden) låg inklämt mellan Danmark/Norge och Ryssland. Jämtland och Härjedalen hade blivit svenskt knappt 150 år tidigare (vid freden i Brömsebro 1645), och arbetet med försvenskningen av de isolerade jämtarna pågick fortfarande.

Östersund på Frösön?

Många menade att den nya staden borde ha anlagts på Frösön i stället. Här fanns redan post och marknadsplats. Och ön hade spelat en viktig roll i Storsjöbygden ända sedan forntiden. Men att förlägga staden på en ö, ansågs vanskligt ur militär synvinkel.

Trots lockande förmåner gick det trögt med stans tillväxt. 1810 blev Jämtland ett eget län och Östersund blev därmed residensstad med egen landshövding. Vid den här tiden befolkades staden av endast 221 själar. De flesta var fattiga och ägde i bästa fall en ko. På de generöst tilltagna tomterna bedrevs ofta jordbruk. Borgarklassen bestod av en handfull hantverkare och några få handelsmän.

Förskräcklig residensstad

Folk som kom hitresande blev förskräckta vid åsynen av residensstaden. Så här skrev tull­förvaltare Samuel Fredrik Siösteen när han anlände till Östersund efter elva dygns resa med häst från Stockholm. Året var 1841:

"Jag föresatte mig Wid hitresan på sednaste milen att bilda mig ett begrepp om denna Residens stad, og i hopp att dermed skaffa mig en angenäm öfverraskning, rättade jag min inbillning efter det fulaste, jag kunde tänka mig. Men det var dock icke möjligt att draga min föreställning så lågt ner som till Östersunds utseende i Werkligheten."

Vilda västern

Östersund var ett typiskt nybyggarsamhälle i Sveriges Vilda Västern. Laglösheten var utbredd och många lycksökare och rotlösa individer lockades hit av den första tidens skattefrihet. Lönnkrogarna låg tätt, bråk och fylleri tillhörde vardagen. Ute på gator och i gränder var det becksvart efter mörkrets inbrott. (Inte förrän 1876 tändes de första fotogenlamporna ute på stan!)


Östersundsapotekaren Samuel Perman, som vid sidan av apotekssysslorna också var ordningsman, domare, åklagare och straffexekutor under åren 1807-1830 hade bråda dagar. Han sågs ofta inspektera gatorna. Ertappade han någon småtjuv kunde han släppa honom, efter några vinande rapp med sitt bamburör, med orden Stjäl i Ås, stjäl i Brunflo, stjäl på Frösön och stjäl i helvete, men stjäl inte i Östersund

Tillbyggnad

Vid mitten av 1800-talet började handel och hantverk sakta ta fart. Det nuvarande residenset byggdes. 1879 invigdes järnvägen till Östersund med pompa och ståt. Det innebar startskottet för en intensiv utveckling. Stans befolkning på 2 000 personer fördubblades omgående. Handeln blomstrade och nya byggnader växte upp, som gav Östersund en alltmer stadslik siluett.

Kring sekelskiftet kunde stan ståta med bland annat (nuvarande) järnvägsstation, Riksbank, Grand hotell, Östersunds nya läroverk och Artilleriregementet. 1910 fick man också ett Fältjägarregemente. Befolkningen närmade sig då 10 000 invånare.

Rådhuset färdigt 1912

Östersund började nu växa ut på de tidigare obebodda delarna ovanför Rådhusgatan. 1912 stod rådhuset färdigt. Här rymdes inte bara stadens tjänstemannakår, rådhusrätt och domsal. Det fanns också plats för bland annat stadsläkarens vaccinationsrum, utskänkningslokal, polis, häkte och fängelse (två trappor ner i flygeln).


Det ståtliga bygget, som med vindflöjel inräknat mäter 51 meter över marken, blev en viktig manifestation, och en byggnad som fick Östersundsborna att sträcka på ryggen.
På drygt 50 år hade den laglösa bondhålan förvandlats till en militär- och ämbetsmannastad med blomstrande handel och näringar.

Ingen besökare kunde längre rynka på näsan åt staden öster om sundet.

Några årtal:


  • 1786 Kung Gustav III undertecknar brevet som kungör att en stad med namnet Östersund ska anläggas i Jämtland.
  • 1810 Jämtland blir ett eget län och Östersund blir därmed residensstad.
  • 1879 Järnvägen invigs. En viktig milstolpe i stans historia
  • 1889 Den första elektriska gatubelysningen tänds
  • 1904 den först bilen uppenbarar sig i stan
  • 1912 Rådhuset står färdigt
  • 1918 Östersund härjas svårt av spanska sjukan. Ca 6 300 av stadens 13 000 invånare blir sjuka. 118 dör.
  • 1940-43 Passerar många tyska militärtransporter genom Östersund.
  • 1971 Storkommunen Östersund bildas.

Tännforsen - Sveriges största vattenfall

Fallet är Sveriges största, med en total fallhöjd på 37 meter varav en lodrät fallhöjd på 26 meter. Tillsammans med bredden på 60 meter ger detta en lodrät fallyta på ca 1 560 kvadratmeter.

Fallet utgör en del av Indalsälven och förbinder sjöarna Tännsjön (ovan fallet) och Östra Noren (nedan fallet). Mängden vatten som forsar fram varierar kraftigt mellan årstiderna. Ett normalt år når vattenflödet sin toppnivå under andra halvan av maj, då 200–400 kubikmeter vatten forsar över fallets nacke varje sekund. Minst är det mellan december och februari, då Tännforsen istället täcks av en isskrud.

Oviksfjällen

Oviksfjällen, sydsamiska: Luvlietjahkh, är ett fjällområde i västra Jämtland, cirka 30 km väster om Storsjön. Fjällen är renbetesområde för Tossåsens sameby. Väster om fjällen ligger Glens sameläger.

Oviksfjällens högsta topp är Hundshögen, 1 372 m ö.h. Söder om Hundshögen ligger Valskaftet. Norr om Hundshögen ligger i ordningsföljd (sett vid horisonten från till exempel Frösön): Storfjället, Östfjället, Falkfångarfjället (sydsamiska Håltohke), Drommen samt Västerfjället. Mellan Drommen och Västerfjället ligger Bydalen och Höglekardalen. Därifrån utgår flera markerade vandrings- och skidleder som också har ändpunkter i bland annat Arådalen och Gräftåvallen.

 

Stuguberget

Stuguberget är ett berg beläget vid byn Stugun i Jämtland.
Berget har ett imponerande stup, upp till 80 m högt, som sedan 1970-talet varit en av Östersunds klätterklubbs viktigaste klätterklippor. På bergets olika väggpartier finns runt hundratalet klätterleder av varierande svårighetsgrad, och även om majoriteten av lederna är medelsvåra finns både nybörjarklassade och avancerade leder.
Nedanför berget har klätterklubben i samarbete med Ragunda kommun iordningställt såväl tältplatser som vindskydd, övernattningsstuga, eldstäder och dass.
På berget hölls 1988 den första svenska klättertävlingen med seriös ansats, och berget har även varit platsen för flera av Svenska klätterförbundets årsmöten. Från toppen av berget kan man se Indalsälvens dalgång.

Tännforsen i vinterskrud

Tännforsen i vinterskrud

All-Boy's Ofelia

All-Boy's Ofelia "Ronja" Foto: Linda Hedenljung

Foto: Linda Hedenljung

Foto: Linda Hedenljung

Frösövallen

Frösövallen är EFS sommarcafé och vandrarhem som ligger naturskönt och avskilt med Jämtlands hela fjällvärld som fond. Du kan njuta av nybryggt kaffe och hembakat bröd. Frösövallen ligger på promenadavstånd från både Frösö kyrka och Petersson-Bergers ”Sommarhagen”.

Utsikt över fjällen

Utsikt över fjällen

Tivars gården

Vår servering har 49 platser inomhus, lokalen är lätt tillgänglig och anpassad med låga eller inga trösklar samt en stor handikappanpassad toalett med skötbord. Vi har även en barnstol för de minsta i familjen. Utomhus när vädret tillåter finns det möjlighet att sitta på bryggan nere vid sjön och njuta av utsikten över Bydalsfjällen.

 

Ombord på färjan från Isön till Norderön

Ombord på färjan från Isön till Norderön

Ta kajaken och upplev den vackra kusten vid Norderön och Verkön. Vill du vara ute längre kan du ta en flerdagarstur och fortsätta mot Isön, Andersön och sedan vidare efter Storsjöns östra strand. Vi är med i Storsjön Kajak som har tagit fram en karta med lämpliga rastplatser och förslag på trevliga turer. Vill du hyra kajak är det bästa att boka i förväg! Det kan du göra via mail: bokning@tivars.se eller på telefon 070-385 51 52.

Östersund

MITT KÄRA ÖSTERSUND (Music/lyrics Nick Borgen)

När stormarna lagt sig och vindarna tystnat
Då hägrar ett paradis
Snön droppar från Lagårds taken i viken
Ser rök från en öppen spis
Jag blir rent förtrollad jag vet vad jag ser
Jag hämtar nog andan en stund
För framför mig vaknar det bästa jag vet
Mitt älskade Östersund

När Storsjöodjuret sprängt isarnas vallar
Står våren i fullaste blom
En brunkulla vaknar på ängen någonstans
I fjärran en ensam lom
I skogarna vågar sig små trollen ut
Ser älvornas lek en sekund
Naturen har ingått ett kärleksförbund
Med mitt älskade Östersund

Hör dragspelsmusik
Från lövad loge
Ser flickor med blommor i hår
Och ljusen från vaggande båtar i viken
Det är sommar vart hän jag än går
Och vacker står staden i sommarn natten
Belåten den tar sig en blund
Jag ryser vid tanken på allt det jag sett
Jag älskar mitt Östersund

Vart jag hän finns i min resa i världen
Så hägrar mitt paradis
I tacksamhet ger jag mitt hjärta till staden
Som gjort mig så lycklig och vis
Nu står jag förundrad
Förvånad och skrattar
Jag undrar om jorden är rund
För vart jag än vänder och vart jag än ser
Så ser jag mitt Östersund